Skip to main content

Industrihistoria

Det här är historien om en älvmynning där det en gång låg fyrtio ångsågar och sju massafabriker. Där tusentals människor arbetade och levde.

»De skinnflådda händerna efter första arbetsdagen, de ljusa sommarnätterna och den sviktande utgångsbryggan i den tidiga morgonen. I min ungdom stod jag på en kam på fjärde rännan och inget av det jag varit med om har avsatt så många texter i mitt författarskap som dessa somrar på sorteringen i Sandslån. Jag har svårt att tänka mig en bättre plats för ett museum för Ådalens industriarv än just här, där älven bågnade av allt timmer som skul­ le sorteras och föras till alla de sågverk och massafabriker som radade upp sig längs älven – och där arbetarkaserner och minnesmärken fortfarande finns kvar.«

Bo R Holmberg
författare

Ådalens industrilandskap

I nästan 300 år har fabriksrökarna stigit mot himlen över Ångermanälven. Redan på 1500-talet grundades på order av Johan III en kortlivad vattensåg vid Lästa, men i och med öppnandet av Bollsta masugn 1741 inleddes den industriepok i Ådalen som pågått obruten sedan dess.
 
Ett pärlband av sågverk
Förr som nu dominerar skogsindustrin. Vid förra sekelskiftet låg sågverken och massafabrikerna i ett pärlband längs älven och nya samhällen växte upp omkring dem. På bara några decennier såg en yrvaken bondbygd sin befolkning femdubblas. Älven fylldes av timmer på väg till skiljet. Åkrar och ängar fick ge plats åt fabriker, bostadskaserner, järnvägar och herrgårdar, medan fartyg från när och fjärran lade till vid kajerna för att lasta trä och papper. Ådalen blev en smältdegel, där tidens nya idéer och människor från stora delar av världen möttes.

»Det svenska industriminnet Ådalens Industrilandskap behöver berättas. Dess uppkomst och dess framgångssaga. Men också de skarpa motsättningar som satte Ådalen på den europeiska kartan. Vad kan vi lära av dessa berättelser? Ett industrimuseum på Sandslån är den optimala lokaliseringen. Här kan berättelserna om Ådalens Industrilandskap sorteras och utvecklas, för att sedan ›bogsera‹ besökaren till ett tjugotal ankringsplatser i Ådalen. Lokala framgångssagor med personlig service i autentiska miljöer.«

Jan Sahlén
f d kommunalråd i Kramfors

Kulturmiljön på Sandslån

Ådalens rika industrihistoria förtjänar ett museum. Ingen plats kan nog vara mer lämplig än Sandslån, dit stockarna flottades längs älven för att sorteras i världens största timmerskilje och bogseras vidare till älvmynningens alla massafabriker och ångsågar.

Där historien sitter i väggarna
På Sandslån, under de stora tallarna och björkkronorna, är det lätt att tänka sig tillbaka till flydda tider. Vid försommaren fylldes arbetarkasernerna av säsongsarbetare för timmersorteringen på Ångermanälven. Ön myllrade av liv, och i älven trängdes timmerstockarna.

I Kejsarkasernen, till stora delar bevarad som den såg ut under skiljets storhetstid, vill vi skapa en mötesplats och ett modernt industrihistoriskt museum för Ådalen – öppet, inkluderande och tillgängligt för alla.

Levande kulturmiljö
Efter ett besök på museet passar det att ta en promenad runt ön och se landskapet med nya ögon. De gamla arbetarkasernerna är idag vandrarhem, och även den gamla smedjan används än idag. Med hjälp av informationstavlor och landmärken som det unika flottningstornet ute i vattnet och ön Lilla Norge skapad av barlast, är det inte svårt att visualisera kulturarvet här och nu.

»I Ådalen finns den svenska industrialismens hjärta. Berättelserna myllrar fram ur sågverksruiner och kajrester invid Ångermanälvens stränder. Det här är Ådalens historia, men också hela Sveriges historia. Varje framsteg kan härledas till skogen, flottningen, sågverken, men historien försvinner om vi inte bevarar och berättar den. Därför ville jag skriva om Ådalen och därför behövs ett museum på Sandslån. Nu, medan minnena ännu finns kvar.«

Tove Alsterdal
författare